”När vår Herre modellerade landet mellan Sommen och Vättern – Sommabygden och Holaveden – måtte Han ha varit på ett sjusärdeles gott humör och resonerat som så, att där skall jag skapa ett koncentrat av landet i stort.” Så börjar bokens Redaktör – Ejnar Hedkvist – sin inledning i samlingens första bok. Efter att man tagit del av det arbete som Tranås Hembygsgille lagt ner för att beskriva sin hembygd är man beredd att hålla med honom… De sju samlingarna består av över 1450 välredigerade A4-sidor, skrivna av engagerade och kunniga journalister och författare som har haft äran att dela sina berättelser och kunskaper om Sommabygden och Holaveden. För att få en bättre förståelse för variationen och bredden på artiklarna och deras författare kan du ”klicka” på respektive boks länkar och därifrån ladda ner innehållsförteckningen eller betrakta bokens främre pärm. På GALLERIETS första bild finns ett tidningsuppslag där samlingarnas eldsjäl, Elis Kågén, presenteras i samband med att han fick Hallpressens kulturpris år 1968. På BOKBÖRSEN hittar du en KOMPLETT SAMLING I – VII förvarade i en enkel skyddande kasett.
Ladda ner vår EXCELL-fil med tidningens samtliga 118 artiklar – som för 150 år sedan hjälpte våra mest drivna och framåtsträvande lantbrukare att lyckas i sitt yrkesutövande. Här har du stora möjligheter att hitta värdefulla tips för att underlätta ett självvalt och ekonomiskt självhushåll OBSERVERA! Om du godkänner redigering av EXCELL-filen kan du utnyttja SÖKFUNKTIONEN.
UR HÄVDERNA Från förhistorisk tid. Av folkskolinspektör 0. LIDEN Sägner. Av överlärare HJ. BJURULF Karl Knutssons och Arvid Horns Fåqelvik, Av fil. dr E. NYLEN Fänrik Stål på Kallernäs. Av fil. dr E. NYLEN Lagman Granschoug och Odensviholm. Fritt efter ADA RYDSTRÖM Hammarskiöldarnas Tuna. Av fil. dr E. NYLEN Kronobäcks kloster. Av fil. dr E. NYLEN Kalmar slott. Fritt efter A. HAHR m. fl. Gränslandet vid Brömsebäcken. Fritt efter kyrkoherde E. SANDGREN
FRÅN TJUST TILL MÖRE Uknadalen, Tjusts vackraste dalgång. Av folkskollärare S. JONSSON I småländsk skärgård. Efter RAGNAR WISÉN Ellen Key och Sundsholm, Av fil. dr E. NYLÉN Västervik. Av redaktör H. ÅKERMAN Ankarsrums järnbruks historia. Av E. LEHMANN Ur arbetslivet vid Ankarsrums järnbruk. Av E. LEHMANN Smidda gravminnen från järnbrukstiden i Tjust Av E. LEHMANN Vimmerby. Av överlärare I. ÄNGQVISTHultsfred slätt och den indelte soldaten. Av fil. dr. E. NYLÉN Oskarshamn. Av folkskolinspektör V. PETERSON En konstnär i trä. Av överlärare HJ. BJURULF Mönsterås. Av folkskollärare A. SÖDERBÄCK Kalmar. Av folkskolinspektör E. SVÄNSSON Kalmar ångkvarn. Efter CECILIA BÅÅTH-HOLMBERGKalmarslätten. Av rektor T. BR: SON WENNERBERG Ur »Kapellet”, Av C. J. L. ALMQUIST Hemslöjd i Kalmar län. Av amanuensen E. VON WALTERSTORFF Östra Smålands ortnamn. Av fil. dr N. ÖDÉEN
Öland. Ölandssång. Av redaktör S. E. SJÖHOLM Hur Öland bildades. Av statsgeologen GÖSTA LUNDQVIST 1. Berggrunden 2. Jordlagren Ur växt- och djurliv. Av överlärare H.JALMAR BJURULF Vid havsstranden I orkidéernas rike Lundar och lövängar Alvaret När flyttfåglarna sträcka vid Ölands södra udde Bland forntidens minnen på Öland. Av docenten M. STENBERGER Historiska minnen. Av överlärare 0. NORDMARK Från Kalmar till Borgholm. Fritt efter CECILIA BÅÅTH-HOLMBERG Borgholm. Av överlärare 0. NORDMARK Mörbylånga. Av kantor JOSEF SVENSSON Från Ölands södra udde till den norra. Fritt efter GUSTAF AV GEIJERSTAM Livet på ätandet. Fritt efter INGEBORG FORSBERG Folkminnen från Öland. Fritt efter THEKLA ENGSTRÖM Alvarets lustgård. Av folkskollärare B. DANIELSSON Erik Johan Stagnelius och Gärdslösa prästgård. Efter Fr. BÖÖK Utvandringen från Öland. Fritt efter CECILIA BÅÅTH-HOLMBERG
Ernst Mankers ”ÖVER VIDDERNA” 303 sidor – 15 kapitel – 90- talet svart/vita foton och mer än 60 teckningar och välgjorda skisser Exempel på 2 av de ca 90 svart/vita tidsdokumenten från 1950-talet som beskrivs i ovanstående noter Nedan visas … Fortsätt läsa →
CONCARNEAU (Finistére) Entrée de la ville close CONCARNEAU (Finistére) Thonniers au port CONCARNEAU (Finistére) Le Port CONCARNEAU (Finlstére) Thonniers au port CONCARNEAU (Finistére) Les thonniers CONCARNEAU (Finistére) Remparts de la ville close CONCARNEAU (Finistére) Thonniers au port CONCARNEAU (Finistére) Thonniers au port CONCARNEAU (Flnlstére) Les thonniers CONCARNEAU (Finistére) Thonnlers au port CONCARNEAU (Finistére) Bateaux de péche CONCARNEAU (Finistére) Thonnier contournant la ville close
VERNER VON HEIDENSTAMS LANDSKAP; Dikt och bild MED ETT FÖRORD AV KATE BANG OCH EN INLEDNING AV CARL FEHRMAN; FOTO JAN MARK. ALLHEMS FÖRLAG;
Denna volym är utgiven på uppdrag av Stiftelsen Övralid till Verner von Heidenstams 100-årsdag den 6 juli 1959. Heidenstamcitaten i denna volym är återgivna med vederbörligt tillstånd av Albert Bonniers Förlag AB. Volymen är framställd i boktryck, djuptryck och offset på AB Allhems Tryckerier i Malmö 1959 och bunden på officinens bokbinderi. Rikligt illustrerad. INNEHÅLL Förord av Kate Bang Verner von Heidenstams landskap av Carl Fehrman Bildfragment av Verner von Heidenstams landskap Fotografier av Jan Mark
Även CARL FEHRMANs Inledningstext präglas an Heidenstams naturromantik och inleds med: En blyertsanteckning av Verner von Heidenstams hand från hans sena år har följande lydelse: »Mitt fosterland började två mil söder om Askersund och slutar någonstans på andra sidan sjustjärnorna». I denna uttrycksfulla formulering kan man läsa in något om Heidenstams egen utveckling som naturdiktare, om hans väg från det lokalbundna till det universella.
Långt före debuten med Vallfart och vandringsår 1888 hade Heidenstam skrivit dikter som återgav intryck från hans barndoms sommarlandskap, dikter om Vättern och om Tivedens skogssjöar. Boken Vallfart och vandringsår, med dess färgglada exotism, det främsta litterära resultatet av de orientaliska vandringsåren, upptakten till hans stora lyrik, är ett förspel eller ett mellanspel. Den första dikt som Carl Fehrman nämner är kanske självklar: Tiveden (1888) och nästa gång i samlingen ”Dikter” (1895) då som inledningsdikt.
Fehmar skriver: Dikten har fått sin kraft genom återseendets och hemlängtans dramatik. Det är i denna dikt Heidenstam i ofta citerade ord talar om de outplånliga spår som ett landskap lämnar i en människas psyke. Han ställer den retoriska frågan: Vem ärver ej av sin hembygd drag? — och han fortsätter med de välkända raderna: … den som lyss som liten slarv till skogens dån får annat arv än den som fötts vid en gata
Bo Ollén, HEIDENSTAM SOM BARNBOKSFÖRFATTARE; Om Svenskarna och deras hövdingar Gidlunds Bokförlag, 1992
Baksidestexten
”Här skola vi reda oss ett land för människor.” Det är en vision av det goda Sverige, formulerad redan av en bronsålderman. Heidenstams berättelse ”Hövdingen med de oräkneliga stenyxorna” uttrycker en stämning från nittonhundratalets början, utopiernas tid, då folkhemsdrömmen började ta form. Men författarens egenart röjer sig i att den verklige hjälten inte blivit framtidens man, den ”gulskinande” segraren Karilas, utan den mörke förloraren, stenåldersfolkets hövding Ura-Kaipa.
Bo Ollén visar att denna klassiska novell har många bottnar. Boken den står i, Svenskarna och deras hövdingar (två delar, 1908-10, i urval utg. av Bo Ollén 1992) var ett beställningsverk, avsett som läsebok i historia för folkskolan. Författaren hade att anpassa sig till utifrån ställda krav. Ändå ter den sig i mycket som genuint heidenstamsk. Den blev en stor kritikersuccé och användes allmänt i skolorna under närmare fyrtio års tid. Karin Boye, Astrid Lindgren och Torgny Lindgren hörde till dem som fascinerades av den i unga år. Fortfarande minns många äldre den med glädje.
/Genom Bo Olléns studie får man veta vad Heidenstam ville ge och vilka medel han valde. Många drastiska exempel lämnas på hur han diskuterade pedagogiska hänsyn och historiska sanningskrav med utgivarna och med tillkallade experter, ibland uppgiven, irriterad eller arg, ibland på gnistrande gott humör. Det är ett spännande spel bakom kulisserna som avslöjas tack vare ett här för första gången utnyttjat stort material av manuskript, korrektur och brev. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 46
Verner von Heidenstam; DER WALD RAUSCHT, 1925, 4. – 5. Tausend H. Haessel, Verlag, Leipzig
Diese „Sagen und Erzählungen”, in denen Heidenstam (geb.1859) ungewöhnliche Motive der Antike, der sagenhaften Vorzeit und der Geschichte Schwedens behandelt, geben ein vollwertiges Zeugnis von der Macht selner Phantasie und dem Klangreichtum seines Stils. INHALT 1. Königin Omma / Drottning Omma 2. Kettil Runske und die Nattern / Kettil Runske och ormarna 3. KatharinaJagellonicas Tod / Katarina Jagellonicas död 4. Am Grenzstein / Vid gränsstenen 5. Lasse Lucidors Tod / Lasse Lucidors död 6. Heimwandernde Karoliner / Hemvanddrande karoliner 7. Herakles / Herakles
