Så här börjar Hjalmar Bjurulf FÖRORDET till sin bok – SÖDRA VÄTTERBYGDEN -:
Vätterbygd i söder! Jönköpingsbygd. Ett linjespel rullas upp med långa åsar i öst och väst, omramande Vätterns djupblå vattenvidder. I norr tonar öns långa, låga linje i mörkblått och grönt och vid klar sikt Ombergs Hjässa och sjöbranter i ljusblått dis. Söderut den gröna dalen med björkdungar i vitt, med ljusgrönt bladskir eller fuktigt röda grenslöjor, omväxlande med mossgröna fällar av barrskog, höljande landskapets böljande våglinjer.
Lång är sannsagan om bygdens daning från urtidens dunkel, i landisens famntag fram till våra dagars modellering av landskapsformerna osv

Södra Vätterbygden har aldrig framstått som det riktigt äkta eller typiskt småländska landskapet. Den som letar efter detta får söka sig längre söderut, till Finnveden, Njudung eller Värend. Betraktelsesättet har historisk grund från tidig medeltid, då Tveta och Vista härader i Vätterbygden liksom grannarna i öster, Norra och Södra Vedbo, räknades till Östergötland. Ändå behöver man inte vara så hemmastadd vare sig i historien eller på en karta, som visar olika landsdelars natur- och kulturgeografiska karaktär i stort eller i detalj, för att förstå att just den nordliga del av landskapet Småland, som ligger kring södra Vättern och som nu bildar Jönköpings eller Södra Vätterbygdens kommunblock, är, har varit och kommer att förbli en av det inre Götalands huvudbygder, kanske den viktigaste.

MED UTSIKT ÖVER VÄTTERN
Sven af Geijerstam
Särtryck ur SMÅLAND
STF.s ÅRSSKRIFT 1968
Bilderna visar 2 av Jönköpings på 60-talet största industrier: Tändsticksfabriken och Munksjö pappersbruk.
Illustrationer i färg och svart/vitt av Hugo Reier och Pål-Nils Nilsson.
Tätorternas utveckling i södra Vätterhygden 1880—1960. Efter S. Godlund. redovisas i 3 kartor. Övriga företag som representeras är bl.a. JMW, Husqvarna Vapenfabrik, Norrahammars Bruk, Saab och Tranås pälsindustrier.

JÖNKÖPINGS
HANTVERKS – OCH INDUSTRI –
IDKAREFÖRENING
1877-1928.
——–
Några minnesblad till föreningens halvsekelsjubileum
utställningsåret 1928
Minnesskriften är, på styrelsens uppdrag, sammanställd av chefredaktören E. Greén.

Jönköping 1928
Aktiebolaget Smålands Allehandas Tryckeri

Den 19 november 1877
är Jönköpings Hantverks- och Industriidkareförenings födelsedag. föreningen konstituerad.
INNEHÅLL:
BAKGRUNDEN TILL DET NUVARANDE.
GAMLA TIDERS HANTVERKSLIV I JÖNKÖPING.
FÖRENINGENS FEM FÖRSTA ÅR – DESS ”GESÄLLPROV”.
FÖRENINGENS FÖRSTA STYRELSE.
IDYLLISKA ÅR I DET IDYLLISKA JÖNKÖPING.
DÅ SEKLET VAR UNGT – OCH LYCKLIGT.
DE BISTRA OCH LÅNGA ÅREN.
NY TID AV FRAMGÅNG OCH LIVAKTIGHET.
FÖRENINGEN FLYTTAR IN UNDER EGET TAK.
FÖRENINGENS FÖRJÄNST OM JÖNKÖPINGSUiSTÄLLNINGEN.
DAGENS FÄGNAD OCH FRAMTIDENS.
DET EGNA HEMMET.
FÖRENINGEN I NÄRVARANDE STUND.
FEST OCH GAMMAN.
HANTVERKETS DAG 1920.
FÖRENINGENS ORDFÖRANDE UNDER DE FEMTIO ÅREN.
HEDERSORDFÖRANDE OCH HEDERSLEDAMOT
HEDERSLEDAMOT
MEDLEMMAR

Anteckningar rörande Kongl. Jönköpings Regementes Historia
af
L. G. TIDANDER
Lund
Berlinska Boktryckeriet
1873

med Författardedikation:
”H. Herr Notarien G. Fr. W. Ek
Wänskapl. af författarn”

KRING STADEN JÖNKÖPINGS ÄLDSTA HISTORIA
AV
RAGNAR OLSSON
Till minne av Jönköpings stads 650-årsjubileum utgiven av Mäster Gudmunds Gille 1934
Från inledningen: Medeltidens städer voro i allmänhet bundna t till kusten eller insjöarna. Detta förklaras av den uppgift, som de hade: de voro handelsplatser. Sjön Vättern har detta till trots liten ar I haft liten andel i staden Jönköpings uppkomst. Skälet till att en stad uppkommit, där Junebäck faller ut i Vättern, har företrädesvis varit det, att Eriksgatan, kungsvägen, gick fram här söder om denna insjö. Jönköping blev Eriksgatans sydligaste punkt. Därtill kom, att Lagastigen och Nissastigen här sammanstötte.

SVENSK LITTERATURTIDSKRIFT
SÄRTRYCK
Författardedikation:
Marcus Häggström
med hjärtligt tack och
vänlig hälsning
från förf

I fem kapitel – avdelningar från sid 153 till sid 173 diskuterar, recencerar, avhandlar här författaren sin syn på biografin om ”Jönköpingssonen” Viktor Rydberg

1. I sin Rydbergsbiografi berättade Karl Warburg att skolgossen i Jönköping översatt grekiska och romerska dikter till svensk vers och svenska poem till latin. ”Vid en examen framlades för eforus en sådan översättning som prov på en ung skolgosses latinska studier. Biskopen — hans namn var Esaias Tegner — var som bekant en varm vän av klassiciteten; glatt överraskad uttryckte han sitt bifall, och den unge översättaren erhöll ett särskiit premium.”
   I sin ypperliga avhandling Viktor Rydbergs barndom och skolår i Jönköping och Växiö berg, f( såg sig Axel ForsstrÖm nödsakad att dementera Warburgs anslående framställning. Under sina studier i skolans protokoller hade han visserligen funnit att Rydberg våren 1843 som premium erhållit en upplaga av Virgilius, och att boken var en ”privat skänk”,

RYDBERG, WETTERLING, TEGNÉR
Sidorna: 177, 178, 179 SÄRTRYCK ur
SVENSK LITTERATURTIDSKRIFT

Fröken Marget Häggströms uppsats om prosten Johan Wetterlings öde ger ett ovanligt kllart och exakt besked om orsakerna till den sällsamma tystnaden kring hans sista levnadsår. Därmed är också en förklaring given till att Viktor Rydberg undvikit att nämna Wetterlings namn; hans finkänslighet på denna punkt har fört med sig att han ryggat tillbaka från att beröra Tegnérs välvilja mot skolgossen.

DEN FÖRSTE LANDSMANNEN AV SMÅLANDS NATION I LUND. NÅGRA BIOGRAFISKA ANTECKNINGAR AV PAUL WILSTADIUS MCMXXXVIII
Bland det sextiotal studenter, som den 29 januari 1668, ■ dagen efter den högtidliga invigningen av Lunds akademi, deponerades eller inskrevos, befunno sig två smålänningar: Petrus Th. Beeth och Arvid 0. Roselius, av vilka Petrus Beeth blev den förste, som skrev sitt namnn i Smålands nations album, på grund av att hans släktnamn började med bokstaven B. Att han över huvud taget hade kommit hit, berodde på hans bekantskap med professor Andreas Spole och dennes svärfar, vilka tillrått honom att fara ner till Lund istället för att såsom hans ursprungliga avsikt var resa till Uppsala.
Petrus Beeth var född i Jönköping den 9 juli 1647, son av råd- och handelsmannen Tore Pedersson Beeth och Martha Michaelsdotter Gotske. På fädernet stammade han från en småländsk bondesläkt, mödernet däremot synes av namnet att döma antyda tyskt ursprung.
Farfadern Per Beth var länsman i Bottnaryds socken av ansedda bondeföräldrar, och antog släktnamnet efter fädernegården Bet. — härefter kan vi i denna biografi följa denne begåvade Jönköpingsynglings utveckling, bildning och släkthistoria från 1600-talets och fram till 1800-talets början.
Häftet är försett med en prydlig författardedikation (Paul Wilstadius) ”Herr Musikdirektör K. V. Widén högaktningsfullt från förf.”

BESKRIVNING TILL PROVISORISKA ÖVERSIKTLIGA BERGGRUNDSKARTAN
JÖNKÖPING
LARS PERSSON
och
HUGO WIKMAN
UPPSALA 1986

Rumlaborg
En minnesskrift 1434 – 1934
av GEORG SAHLSTRÖM
illustrerad med nu 90-åriga foton.
UTGIVEN AV HUSKVARNA HEMBYGDSFÖRENING 1934.
En intressant historieberättelse späckad med incidenter som gör den gamla fornborgen levande.
Sidorna 54 – 56 är fyllda med tidsenlig (90-åriga) företagsannonser vilka även de gör minnessskriften värdefull.
Bokens vignetter är tecknade av teckningsläraren Gösta Nyrén.

OLOF THULIN
ADELSFOLK
STATARE
OCH KRITTER
Våra gamla adelsgods gömmer inte bara på sin egen historia utan har också ränningar av storsvensk krönika med inslag av sveakungar, krig och fred. Det gamla Brahe-godset Lyckås i Vista härad är härvidlag inget undantag.
När Olof Thulin i denna bok berättar
om sin barndoms herrgård finner han rika anledningar att via arkiv och bibliotek forska vidare i dessa utlöpare från den lokala historien.
Detta har fört honom fram till många
ganska unika upptäckter.
Varje hembygdsvän och historiker
som vill söka sig fram till en verklig
bild av gångna århundradens sociala,
politiska och religiösa förhållanden
får i Olof Thulin en angenäm
ciceron.
HALLS